Inhalt
1.
På Atlantas flygplats…
- Skynda dig! Ropade pappa andfått
Vårt plan gick om 20 minuter så vi var tvungna att springa genom hela flygplatsen. Plötsligt var jag nära på att snubbla och upptäckte att mina skosnören hade gått upp. Jag stannade för att snabbt knyta dem, när någon sprang rakt in i mig så att jag föll omkull.
- Va faaan!
Justin:
Jag var helt inne i min mobil och märkte inte att jag sprang rakt in i någon…
- Va faaan!
- Gud, förlåt! Utbrast jag och tittade ner på tjejen som låg på golvet. Det var den sötaste tjej jag någonsin sätt, och då har jag träffat mååååånga tjejer med tanke på att jag har en sisådär miljontals tjejfans… Hon tittade upp på mig med sina vackra blå ögon och jag trodde att jag skulle svimma så söt hon var. Vi stirrade på varandra i vad som kändes en evighet och hennes blick ändrades från irriterad till helt chockad…
Chloé:
O herregud! Jag trodde att jag drömde! Var det verkligen han? Han kollade på mig och log ett jättegulligt leende och han var ännu snyggare i verkligheten.
- OMG! Du är ju Just…. Eh, hej! Log jag generat. Jag visste inte vad jag skulle säga. Han bara stod och tittade på mig med det där gulliga leendet.
- Hej, log han och sträckte fram sin hand för att hjälpa mig upp. Jag är verkligen ledsen, jag såg dig inte!
- Det är lugnt, skrattade jag fortfarande lika chockad. Tänk att det verkligen var han.
- Vad heter du? Frågade han nyfiket, nu när vi båda stod upp
- Chloé, svarade jag och kunde inte sluta le
- Chloé… förlåt, men du är den sötaste tjej jag någonsin träffat, sa han blygt
Jag visste inte vad jag skulle säga och kände hur mina kinder blev allt rödare. Kallade Justin Bieber mig precis för söt? Jag kunde inte tro att det var sant…
- Vart ska du? fortsatte han.
- Miami.
- Jag med! Utbrast han glatt
- Vad kul… Mer hann jag inte säga förrän mamma ropade på mig
- Chloé! Du måste komma nu, annars missar vi planet!!
- Jag måste gå, sa jag besviket och började springa efter mamma.
- Hejdå! Hoppas att vi ses igen! Ropade han efter mig…
2.
- Vad kul…. Mer hann jag inte säga förrän mamma ropade på mig
- Chloé! Du måste komma nu, annars missar vi planet!!
- Jag måste gå, sa jag besviket och började springa efter mamma.
- Hejdå! Hoppas att vi ses igen! Ropade han efter mig….
Chloé:
Vi fortsatte springa och hann fram till gaten i sista sekund.
- Vad gjorde du där borta förresten, och vem var den där killen? Frågade mamma.
- Eh… jag stannade för att knyta skosnörena och då sprang en kille in i mig så att jag ramla.
- Jaha, svarade mamma fundersamt. Tyckte att jag kände igen honom bara… sa hon tyst.
Jag sa inget och så gick vi på planet.
2 timmar senare…
Jag vaknade med ett ryck. Gud vad kallt det var! Jag tittade runt mig och såg mamma och pappa sova bredvid mig. Pappa snarkade med öppen mun och jag kunde inte låta bli att skratta lite för mig själv. Jag reste mig upp och gick till toaletten.
Justin:
Gud vad jag måste gå på toa! Jag reste mig upp och gick med snabba steg mot den lilla flygplanstoaletten. Jag gillade inte dem små toaletterna eftersom jag hade klaustrofobi och brukade därför försöka undvika dem. Men nu kunde jag inte hålla mig längre. När jag reste mig upp kände jag hur stel jag var i nacken. Flygplansstolar var verkligen inte än hitt, och då satt jag ju ändå i förstaklass. Tänk på dem som sitter där bak och trängs i de små sätena… Jag börjar faktiskt bli en diva! Tänkte jag och skrattade för mig själv. Jag fortsatte bak till toaletten och när jag närmade mig såg jag en tjej med blont hår med ryggen vänd mot mig, och jag såg direkt vem det var…
Chloé:
- Hej! Hörde jag en röst bakom mig och ryckte till. Jag vände mig om och där stod han igen, Justin…
- Hej! Utbrast jag förvånad. Du skrämde mig!
- Haha förlåt! Jag blev bara så överraskad av att se dig här! Jag visste ju att du också skulle till Miami, men inte att vi skulle åka samma plan.
- Haha nej inte jag heller, skrattade jag.
- Kan du vänta här i två sekunder? Jag måste verkligen gå på toa!
Det förklarade varför han inte kunde stå stilla. Visst, svarade jag bara och log. Strax efter hörde jag hur han spolade och han kom ut igen, mycket lugnare.
- Åh vad skönt, skrattade han. Kan du inte komma och sätta dig framme hos mig en stund, och prata? Frågade han och log det där gulliga leendet.
Hur kunde han vara så söt egentligen? Tänkte jag för mig själv. Jag tvekade en stund men sen tänkte jag varför inte? Mamma och pappa sover säkert fortfarande och hur kan jag motstå att inte säga ja.
- Jo, visst, svarade jag och följde med honom till hans plats.
Han åkte första klass, förstås, och när jag satte mig kände jag hur mycket skönare de här sätena var. Så här skulle man flyga varje gång…
Justin:
Jag kunde fortfarande inte komma över hur söt hon var! Hon satte sig bredvid mig och log.
- Såå…. Var kommer du ifrån? Undrade jag, mest för att komma på något att säga
- Sverige, svarade hon.
Så det var alltså sant som alla säger, svenska tjejer ÄR verkligen snygga. Speciellt den här tjejen…
- Dit måste jag åka någon gång! Då kanske du kan visa mig runt? Frågade jag och blinkade med ena ögat.
- Haha ja, kanske det, sa hon och flörtade tillbaka.
Vi satt ett tag och pratade om allt möjligt. Hon var verkligen lätt att prata med, hon var glad och hade bra humor, och ett väldigt vackert leende, och dem där ögonen... Allt det som jag önskade hos en tjej. Hon var inte som någon annan jag någonsin träffat, den här tjejen var speciell, tänkte jag och kände hur det pirrade i magen.
Chloé:
Efter ett tag sa vi hejdå, kramades och så gick jag tillbaka till min plats. Han är verkligen inte som någon annan…
- Var har du varit? Frågade mamma yrvaken.
- Eh… jag var bara på toa, och det var många i kön, svarade jag tankspritt, medan jag tänkte på Justin och log.
3.
Efter ett tag sa vi hejdå, kramades och så gick jag tillbaka till min plats. Han är verkligen inte som någon annan…
- Var har du varit? Frågade mamma yrvaken
- Eh… jag var bara på toa, och det var många i kön, svarade jag tankspritt, medan jag tänkte på Justin och log.
Chloé:
Jag satt och tittade ut genom fönstret och såg turkost vatten med långa sandstränder. Det skulle bli så skönt att få lite semester och sol. Jag kunde fortfarande inte sluta tänka på Justin. Jag vet inte vad det var med mig, jag har aldrig känt så för någon på det här sättet innan. Han är verkligen speciell, och inte bara pågrund av att han förmodligen är världens snyggaste kille, en av dem största artisterna som finns, har miljontals galna fans som gör vad som helst för att få träffa honom… Nej han verkade även vara en riktigt snäll kille, jordnära, och väldigt rolig! Snacka om att ha allt! Kunde man hitta någon mer perfekt kille egentligen? Visst skulle det säkert vara jobbigt att vara omringad av en massa paparazzi dygnet runt och att nästan aldrig få ha ett privatliv, men det skulle jag nog vänja mig vid…. Plötsligt började jag skratta för mig själv, jag betedde mig som om vi redan var tillsammans. Vem vet, jag kanske aldrig träffar honom igen? Nej, jag var tvungen att träffa honom igen, bara en gång till! Jag måste leta reda på honom när vi gått av planet.
En kvart senare landade planet. Jag skyndade mig att ta ner väskan från bagageluckan så att jag kunde komma av först. Men jag var visst inte den ända som hade den tanken, och några sekunder senare fylldes hela planet av människor som slet ner sina väskor. Jag suckade och hade inget annat val än att vänta på alla andra tills det var min tur att gå av. Bara inte Justin redan hade gått! Jag kollade runt omkring mig men såg honom ingenstans…
Justin:
Var va hon? Jag tog min väska och gick av planet samtidigt som jag letade efter henne. Jag hann ju inte ens be om hennes mobilnummer. Jag sträckte på mig och sökte genom folkmassan. Plötsligt såg jag en blond tjej som gick tillsammans med en man och en kvinna. Hon såg också ut att leta efter någon. Det måste vara hon.
- Chloé! Ropade jag och viftade med händerna allt vad jag kunde. CHLOÉ!!
Hon vände sig om och mötte snart min blick och log. Hon sa något till sina föräldrar och sprang sedan mot mig.
- Hej, log hon och kramade mig.
Jag hade kunnat hålla om henne sådär hela dagen. Jag ville inte släppa taget. Men jag var illa tvungen, annars tror hon väl att jag är knäpp. Jag släppte henne motvilligt och tittade ner i på hennes vackra ögon.
- Hej, sa jag till slut. Jag var rädd att jag hade tappat bort dig…
- Jag med, sa hon blygt.
- Kan jag få ditt… sa vi båda exakt samtidigt och tittade på varandra och brast ut i skratt. Åh vad hon var söt när hon skrattade.
- Kan jag få ditt mobilnummer? Frågade jag sen och log
- Haha tänka sig, precis vad jag skulle fråga! Skrattade hon medan hon knappade in sitt mobilnummer i min telefon och gav mig sin mobil. Jag lade snabbt in mitt nummer och gav tillbaka den.
- Du, jag måste nog gå innan mamma och pappa undrar vart jag tog vägen, började hon och såg lite leden ut.
- Okej, men vi hörs så kanske vi kan träffas någon dag. Jag har ledigt i en vecka.
- Vad kul, utbrast hon och sken upp. Eller jag menar, okej... Då hörs vi kanske! Sa hon och rodnade.
Jag kramade henne en sista gång innan vi sa hejdå och sen vände hon sig om. Någon minut senare var hon borta, och tro det eller ej, men jag saknade henne faktiskt redan…
4.
- Okej, men vi hörs så kanske vi kan träffas någon dag. Jag har ledigt i en vecka.
- Vad kul, utbrast hon och sken upp. Eller jag menar, okej…. Då hörs vi kanske! Sa hon och rodnade.
Jag kramade henne en sista gång innan vi sa hejdå och sen vände hon sig om. Någon minut senare var hon borta, och tro det eller ej, men jag saknade henne faktiskt redan…
Chloé:
Det hade snart gått två dagar sedan vi kom hit, sedan jag träffade Justin… Och han hade inte hört av sig. Jag vågade inte smsa honom för jag ville inte verka klängig, men nu började jag faktiskt undra var han hade tagit vägen. Han kanske inte kände likadant för mig som jag kände för honom. Gud vad dum jag är! Hur kunde jag så snabbt börja falla för en kille som jag inte ens kände?
Hur kunde jag inbilla mig att en världskänd artist skulle tycka om någon obetydlig person som jag…? Jag avbröts mitt i mina tankar när telefonen surrade till.
Hej sötnos! Förlåt att jag inte hört av mig, men jag hade en massa intervjuer och kunde inte komma ut från hotellet pga alla fans… hehe;) Men har du lust att träffas idag?
xx Justin
Jag läste smset en gång till och log för mig själv. Så jag hade kanske inte så fel som jag trodde? Jag skrev snabbt ett svar tillbaka och läste igenom det innan jag tryckte på skicka.
Hej där! Haha det är lugnt, jag har haft fullt upp med att ligga och sola på stranden;) Träffas gärna idag! Var och när? Puss
Det dröjde inte länge innan jag fick ett svar.
På stranden vid ditt hotell om 30 min? Saknar dig redan
Visst…. Men vänta lite! Hur vet du var jag bor?!
Haha… jag har mina kontakter;)
Jag skrattade för mig själv och funderade en stund innan jag skrev.
Jag skyndade mig att hoppa in i duschen och satte på mig ett par jeansshorts och ett blommigt linne och sminkade mig lite. Jag tog med mig min badväska och stoppade ner en bikini och en handduk. Till sist tog jag fram ett par söta sandaler. Jag tittade mig i spegeln och tänkte ”Det får duga!” Jag tittade på klockan och såg att det var 3 minuter kvar tills jag skulle träffa honom på stranden. Med mobilen i handen sprang jag ner till receptionen och ut till stranden för att träffa Justin…
5.
Jag tittade mig i spegeln och tänkte ”Det får duga!” Jag tittade på klockan och såg att det var 3 minuter kvar tills jag skulle träffa honom på stranden. Med mobilen i handen sprang jag ner till receptionen och ut till stranden för att träffa Justin…
Justin:
Jag satt på stranden och väntade på henne. Det var en varm dag och trots att jag bara hade på mig ett par shorts och en T-shirt så kändes det som jag höll på att svettas ihjäl. Men något som jag ville ännu mer än att hoppa i havet, var att få träffa Chloé igen. Jag hade inte kunnat sluta tänka på henne sedan vi sa hejdå på flygplatsen. Men Scooter hade tvingat mig att göra en massa tråkiga intervjuer. Alla frågar samma sak: Så, frågan vi alla vill veta: Är Justin Bieber singel? Eller: Dejtar du någon just nu? Har du någon flickvän? Är du och Selena Gomez tillsammans? Vi såg dig hångla med Jasmine Villegas, är ni tillsammans nu? Blablabla… Herregud! Kunde man inte få umgås med tjejer utan att vara tillsammans eller? Har de möjligtvis hört talas om ordet tjejkompisar? Nej, skulle inte tro det… Jag gillade inte varken Selena eller Jasmine på det sättet. Visst, båda två ser bra ut, men inte i närheten lika söta som Chloé. Och jag erkänner att jag kanske kysstes med Jasmine i baksätet en gång, och med Selena på St. Lucia, men det var bara något som hände, inget seriöst. Jag skulle inte kunna tänka mig att vara tillsammans med någon av dem. Ska jag vara ärlig hade jag faktiskt inte tänkt på att vara tillsammans med någon tjej, ända tills nu. Tills jag träffade Chloé. Jag vet att det låter konstigt och dumt eftersom jag bara träffat henne en gång, men det känns som att jag har känt henne i hela mitt liv…
Mer hann jag inte tänka förrän jag såg henne, Chloé. Hon kom ut från hotellet klädd i korta shorts och ett sött linne. Gud vad hon var snygg! Hon tittade sig runt omkring och jag vinkade till henne. När hon såg mig log hon och kom fram till mig. Vi kramades och jag fick äntligen hålla om henne igen. Vi satte oss ner på den varma sanden.
- Så vad har du gjort dem senaste dagarna? Frågade jag nyfiket.
- Inget speciellt, badat och solat, varit med mamma och pappa, åkt på utflykt, tänkt på dig…
När hon sa det kändes det som om mitt hjärta tog ett extra skutt. Hon hade tänkt på mig!
- Jaså? Vad tänkte du på då? Frågade jag och log ett flörtigt leende.
- Nja, bara på vilken idiot du var som gick rakt in i mig på flygplatsen, på hur tråkigt det var att prata med dig, på hur extremt ful och tråkig du är och hur skönt det var att äntligen få slippa dig när vi sa hejdå, sa hon och skrattade.
- Ha-ha vad rolig du är! Sa jag och låtsades vara sur men kunde inte hålla mig för skratt jag heller.
- Men vad säger du? Ska vi bada? frågade hon när hon hade slutat skratta.
- Ja gärna! Jag tror jag håller på att dö av värmeslag!
Vi bytte om till badkläder och hoppade i det turkosa havet. Det var så skönt att få svalka av sig lite. Vi skrattade och simmade runt och bara njöt av det härliga vädret. Jag stannade upp och tittade henne rakt i ögonen och strök bort en lock som hade klistrat sig fast på hennes kind. Jag kunde inte motstå längre så jag lutade mig fram och pussade henne på kinden.
Chloé:
När han pussade mig visste jag inte vad jag skulle göra. Jag kände hur jag började rodna och gjorde det enda jag kom på: skvätte vatten på honom. Det kanske inte var det mest romantiska att göra men det bröt i alla fall den pinsamma tystnaden och det dröjde inte länge tills vattenkriget startade. Vi skvätte på varandra och jag försökte springa ifrån honom men han började jaga mig. Till slut stannade jag och tog i rejält så att han blev översvämmad av vatten.
- Nej nu! Skrek han och tog tag i mig och doppade hela mig under vattnet.
Jag skrattade och skrek:
- Släpp mig Justin!
Han bara skrattade och doppade mig ännu en gång. Sen satte han ner mig igen och tog min hand och drog med mig tillbaka till våra handdukar på stranden.
Vi lade oss på handdukarna och låg och solade och pratade om allt möjligt. Justin beställde färsk frukt som vi snabbt åt upp. Jag berättade om mitt liv hemma i Sverige och han frågade mig om mina kompisar och om jag hade någon pojkvän. Jag var helt ärlig och berättade att jag faktiskt aldrig hade haft en pojkvän. Jag hade inte träffat någon som kändes rätt. Han bara log och såg ännu gladare ut. Han berättade att han hade haft några flickvänner innan han flyttade från Canada men att de hade inte hade varit seriöst och de hade gjort slut efter bara några veckor.
- Nu när jag har blivit känd är det svårt att hitta någon som gillar mig bara för mig, och inte förrän jag är känd, sa han och såg lite ledsen ut.
- Jag måste erkänna att jag blev väldigt chockad när jag först träffade dig men nu märker jag att du bara är en vanlig kille, faktiskt ganska tråkig, jag fattar inte varför alla tycker att du är så himla speciell egentligen…
Han såg förvånad ut och förstod inte att jag skojade med honom.
- Haha vad lättlurad du är! Skrattade jag och såg hur han drog en suck av lättnad.
Jag kramade honom och viskade i hans öra
- Du är inte som någon kille jag träffat innan, du är verkligen speciell.
- Har jag sagt att du är den sötaste tjej jag någonsin träffat? Jag vet att vi bara har känt varandra i några dagar, men jag börjar verkligen gilla dig.
Jag bara log och kramade honom ännu hårdare.
6.
Jag kramade honom och viskade i hans öra
- Du är inte som någon kille jag träffat innan, du är verkligen speciell.
- Har jag sagt att du är den sötaste tjej jag någonsin träffat? Jag vet att vi bara har känt varandra i några dagar, men jag börjar verkligen gilla dig.
Jag bara log och kramade honom ännu hårdare.
Chloé:
Efter några timmar ringde mamma mig och sa att jag var tvungen att komma till hotellrummet och göra mig klar till middagen. Jag sa hejdå till Justin och han kramade om mig och verkade inte vilja släppa taget.
- Vill du träffas imorgon också? Frågade han
- Självklart! Sa jag och log och gick sedan tillbaka till hotellet.
- Var har du varit hela dagen? Frågade mamma nyfiket
- På stranden, svarade jag och log och funderade en stund innan jag tillade: Med en kille…
- Jaså? Sa mamma bara och log och som tur var frågade hon inget mer. Hon är verkligen världens bästa mamma, tänkte jag. Jag duschade en lång stund och när jag kom ut borstade jag håret och fönade det. Sen satte jag på mig lite rouge och mascara medan jag funderade på vad jag skulle ha på mig. Till slut bestämde jag mig för en vit klänning med en kortarmad grå kofta och ett par enkla ballerinaskor. Till sist sprutade jag på mig lite av min nya parfym som jag köpte på flygplatsen.
Jag och pappa väntade på att mamma skulle bli klar och sen gick vi till restaurangen. Jag beställde in grillad tonfisk med sallad och det var verkligen gott.
Vi satt och pratade om vart vi skulle åka på nästa utflykt och pappa kom med ett förslag som både jag och mamma tyckte om. Vi skulle lära oss att surfa! Jag har alltid velat prova att surfa, det ser så härligt ut att åka på vågorna.
- Om du vill kan du fråga den där killen som du var med idag? Sa mamma.
- Jag vet inte mamma, sa jag oroligt. Jag hade ju inte berättat att killen jag var med i självaste verket var Justin Bieber!
- Jo gör det! Sa pappa. Det blir väl kul?
- Jag kan väl fråga honom antar jag…
- Ja gör det! Sa mamma glatt. Eftersom jag aldrig hade haft en pojkvän så tyckte dem nog båda att det var kul att jag hade börjat umgås med någon kille.
Jag påminde mig själv att fråga Justin imorgon om han ville följa med. Jag hoppades nästan att han inte kunde komma, för då hade jag sluppit förklara för mamma och pappa vem ”killen” var. Annars hade jag ganska tråkigt när vi åt. Mamma och pappa pratade om massa vuxensaker och om personer som jag inte kände. Ibland kunde det vara tråkigt och ensamt att vara det enda barnet, även om det självklart hade sina fördelar. Jag bestämde mig för att gå på toa, mest för att ha något att göra. På väg till toaletten kände jag hur min mobil surrade till och jag tittade på displayen. Justin…
Hej! Saknar dig redan… Har du tråkigt?;)
Haha ja hur kunde du veta det? Önskar att du var här☺
Tror du att du kan smita där ifrån och komma och kolla på solnedgången med mig?<</font>3
Kanske det;) Ska försöka komma, om typ 15 min…Puss
Längtar redan!
Åh vad söt han är! Jag gick bort till mamma och pappa och frågade om det var okej om jag gick tillbaka till hotellet lite tidigare.
De var mitt uppe i en diskussion och bara mumlade ett jadå. Jag kramade dem och skyndade mig till stranden där Justin väntade på mig i solnedgången.
7.
Åh vad söt han är! Jag gick bort till mamma och pappa och frågade om det var okej om jag gick tillbaka till hotellet lite tidigare. De var mitt uppe i en diskussion och bara mumlade ett jadå. Jag kramade dem och skyndade mig till stranden där Justin väntade på mig i solnedgången.
Chloé:
Jag skyndade mig till stranden och det var betydligt längre än vad jag trodde. Men det var det absolut värt! När jag kom fram satt Justin på en filt på stranden och tittade ut över havet. Han hade på sig ett par shorts och en skjorta och var supersöt med sin solbrända hy. Jag gick fram till honom och satte mig bredvid honom på filten.
Justin:
Jag satt och väntade på Chloé och började smått undra vart hon tog vägen. Hoppas hon inte tyckte att jag lät töntig när jag sa att jag saknade henne. Det var ju bara några timmar sedan vi sågs. Men jag saknade henne faktiskt! Jag hörde någon komma bakom mig och vände mig om. Där stod hon och var ännu sötare än vanligt i sin vita klänning och kofta. Hon satte sig bredvid mig och jag kramade om henne.
- Hej, förlåt att jag blev sen, det var längre än vad jag trodde, sa hon och log ursäktande.
- Det gör inget, försäkrade jag. Vad söt du är förresten!
- Tack, du med!
Jag plockade fram jordgubbarna och godiset som jag hade tagit med mig.
- Åh vad gullig du är! Sa hon och tog en jordgubbe.
- Men inte lika gullig som dig! Sa jag och hon skrattade.
Hon hade världens gulligaste skratt! Jag lade armen om henne och hon tittade upp på mig. Jag lutade mig närmare och några sekunder senare kände jag hennes mjuka läppar mot mina. Jag flyttade händerna till hennes midja och hon lade händerna om min nacke och kyssen blev mer och mer passionerad. Till slut drog hon sig tillbaka och kollade på mig.
- Wow! Mumlade jag för mig själv.
Vi satt och pratade en stund och tittade på solnedgången och jag hade armen runt henne.
- Vill du bada?
- Men vi har ju inga badkläder… började hon.
- Det gör inget, sa jag och blinkade.
Jag såg hur hon funderade en stund, men tog sedan av sig klänningen så att hon stod i bara underkläder.
- Försten i! Ropade hon o sprang ner mot vattnet.
Jag skyndade att ta av mig kläderna och kunde inte låta bli att snegla på Chloé som nu var framme vid vattnet. Hennes kropp var så….sexig. Jag kom på mig själv med att bita mig i läppen och sprang sedan efter henne. Vattnet var fortfarande ljummet. Jag gick närmare Chloé och lutade mig fram för att kyssa henne, men blev överraskad när hon plötsligt skvätte vatten på mig. Jaså hon ville leka lite först? Tänkte jag förvånat och skrattade för mig själv. Jag började skvätta vatten på henne och hon skrek till och skrattade.
Vi skvätte på varandra och sprang runt i vattnet, och jag kunde inte sluta titta på henne. Hon hade på sig en rosa bh men matchande rosa spetstrosor. Gud vad jag ville ha henne, bara smeka hennes bröst och rumpa. Men jag lugnade ner mig själv, jag ville ju inte skrämma bort henne. Istället närmade jag mig henne och tog hennes kinder i mina händer och lutade mig fram för att kyssa henne och den här gången lät hon mig kyssa henne. Våra läppar möttes och en stund senare blev kyssen till hångel. Jag drog hennes bara kropp ännu närmare min och höll händerna om hennes midja. Vi flyttade oss närmare stranden och jag lade henne försiktigt ner i vattenbrynet och lade mig sedan över henne medan vi fortfarande kysstes. Vi var helt ensamma på stranden, bara hon och jag. Till slut avslutade vi kyssen och släppte varandra.
Chloé:
Det enda jag kunde tänka på var: Wow! Han var verkligen bra på att kyssas och hans läppar var så mjuka och underbara. När jag tänkte på det kände jag hur det pirrade till i magen. Jag kunde inte låta bli att bli lite nervös. Jag hade aldrig gjort något liknande innan, men med Justin kändes allt bara så naturligt. Jag ville bara ha mer och mer. Vi låg på stranden och tittade på varandra och det hade börjat bli mörkt ute nu och man kunde se några stjärnor på himlen. Han var så vacker när han låg där. Jag kunde inte sluta tänka på vilken tur jag hade! Hur hände allt det här? Ena sekunden var jag bara en liten blyg tjej som knappt kysst någon och sedan låg jag här, bara några dagar senare, på en strand och hånglade med en kille. Och inte vilken kille som helst för den delen! Jag log för mig själv medan vi gick tillbaka till filten och klädde på oss. Jag måste erkänna att jag hade kollat in hans mage och den var, tro det eller ej, vältränad. Jag blev förvånad med tanke på att han inte verkade träna så mycket. Men som sagt, han har ju ALLT! Jag märkte hur jag började tycka om honom allt mer och det pirrade till i magen så fort jag tänkte på honom, Justin…
Jag tittade på min mobil och såg att jag hade fått ett sms från mamma:
Hej gumman! Var är du? Börjar bli lite orolig nu… Kram mamma
Shit! Jag hade varit här längre än vad jag hade tänkt. Jag skyndade mig att skicka ett meddelande och hoppades att de inte hade blivit allt för oroliga och börjat leta efter mig. Mina föräldrar var egentligen inte av den oroliga eller stränga typen, men jag hade ju trots allt sagt att jag bara skulle till hotellet inte att jag skulle till stranden.
Förlåt mamma, glömde av tiden! Var på stranden en stund, men jag kommer om 10 min…
Jag vände mig om och såg att Justin stod och tittade på mig och log.
- Du är så fin, sa han och tog tag om min midja och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag kunde inte motstå att kyssa honom tillbaka och drog mina fingrar genom hans blöta hår.
- Jag måste gå nu, Justin, sa jag efter ett tag och drog mig tillbaka. Men vi ses imorgon va?
- Ja som vi bestämde. Och jag har en överraskning åt dig, sa han hemlighetsfullt.
- Vadå? Frågade jag nyfiket.
- Haha det får du ju inte veta dummer, skrattade han, annars blir det ju ingen överraskning! Du får veta imorgon, tillade han och log det där gulliga och lite hemlighetsfulla leendet som jag älskade.
- Okej då! Men nu måste jag verkligen gå, sa jag och pussade honom lite lätt på munnen.
Jag började gå bort mot hotellet men vände mig om igen.
- Förresten, började jag, mamma och pappa undrade om du ville följa med och surfa i övermorgon…
- Ja gärna! Har du berättat för dem om mig då?
- Ehm… nej! Jag sa att jag var med en kille på stranden, men jag tror att jag kanske råkade glömma att nämna för dem vem killen är… sa jag och skrattade.
Justin skrattade högt.
- Haha ja men då får dem nog en rolig överraskning, sa han och blinkade.
Jag bara skrattade och skakade på huvudet. Jag vinkade hejdå och vände mig om igen.
Uppe i hotellrummet var det mörkt. Mamma och pappa hade redan somnat i deras sovrum. Jag borstade tänderna och tog på min pyjamas och släckte. Det var svalt och skönt under det tunna lakanet. Jag kände en svag bris från det öppna fönstret och det dröjde inte länge förrän jag också sov. Det sista jag tänkte på var Justin, på vad vi hade gjort idag och på hans överraskning som väntade mig imorgon…
8.
Jag kände en svag bris från det öppna fönstret och det dröjde inte länge förrän jag också sov. Det sista jag tänkte på var Justin, på vad vi hade gjort idag och på hans överraskning som väntade mig imorgon…
Chloé:
Jag vaknade av att solen lyste i mitt ansikte. Först ville jag bara somna om men sen kom jag att tänka på Justin och sken upp. Jag hoppade ur sängen och gick fram till fönstret. Det var en perfekt dag, solen sken och det syntes inte ett enda moln på himlen. Klockan var bara 9.30 så jag tog lång tid på mig i duschen. När jag kom ut gjorde jag i ordning håret och öppnade garderoben. Efter en stunds velande bestämde jag mig för ett blått linne, ett par vita shorts och ett par söta blommiga
örhängen. Jag tog på mig mina flipflops och gick
till mamma och pappa för att se om de var klara för
att äta frukost. Det var dem och vi gick tillsammans
ner till matsalen. När vi satt och åt kände jag hur min
mobil vibrerade i fickan.
Skynda dig att äta frukost och möt mig på stranden
om 15 min! xx Justin
Okej, jag skyndar mig! Kan jag inte få en ledtråd till
överraskningen?;)
Haha absolut inte! Du får hålla ut en stund till sötnos<3
Okejdå… Ses snart! Puss
Jag kastade i mig frukosten och mamma o pappa tittade konstigt på mig.
- Ska du inte slappna av lite på semestern? Undrade pappa.
- Justin väntar på mig på stranden… sa jag och rodnade.
- Är Justin den killen du var med igår? Frågade mamma och log.
- Ja och jag har ganska brottom nu…
- Haha men stick iväg då! Skrattade pappa
- Tack! Jag älskar er! Sa jag och reste mig upp från stolen och skyndade mig ut.
- Ha det så roligt! Hörde jag mamma ropa efter mig.
När jag kom fram till stranden såg jag Justin på en brygga och vid den låg en motorbåt förtöjd. Vad har han nu för planer? Tänkte jag och log för mig själv. När han såg mig vinkade han och jag gick ut på bryggan. Han pussade mig lätt på munnen.
- Hej snygging, sa han och log stort.
- Hej på dig, skrattade jag. Värst var du är glad idag då, vad ska vi göra? Får jag veta överraskningen nu? Frågade jag ivrigt.
- Haha värst vad nyfiken du är! Men snaaaart, sa han och log sitt hemlighetsfulla leende. Han tog min hand och vi gick på båten.
Justin:
Vi satte oss i båten och jag höll kvar hennes hand.
- Är ni redo att åka? Frågade Kenny mig.
Jag nickade till honom och han satte igång båten och så bar vi av. Hennes blonda hår fladdrade i vinden och jag kunde bara inte sluta titta på henne. Vilken tur jag hade som träffade henne! Jag gillade att hon var lite blyg samtidigt som hon kunde vara alldeles galen och skoja med mig.
- Snälla berätta vad vi ska göra! Sa hon uppmanande.
- Okej då, jag berättar väl då! Men bara för att du är så himla nyfiken, retades jag. Vi ska dyka!
Jag såg hur hon sken upp.
- Åh vad roligt! Utbrast hon och kramade mig. Men sen såg hon lite orolig ut. Fast jag har aldrig dykt innan, sa hon osäkert.
- Det är lugnt, jag ska visa dig, lovade jag.
Hon lutade sitt huvud mot min axel och snart var vi framme.
- Förresten, han som kör båten, det är Kenny. Och han är även min livvakt, berättade jag. Och dem där, sa jag och pekade på de två killarna som satt där framme på båten, det är Ryan och Dan. Ryan är min ”stylist” och Dan spelar gitarr. Han är grym!
- Ja jag tror att jag såg honom på en av dina konserter.
- Har du varit på min konsert någon gång? Konstigt att jag inte har såg dig…
- Nej jag har bara sett dig på tv, sa hon. Och förresten hade det inte varit så svårt att missa mig bland alla andra tusentals tjejer, sa hon och skrattade.
- Jo, en sådan söt tjej som du är svårt att missa!
- Haha du är rolig du! Skrattade hon.
- Men lova att jag får ta med dig på en konsert någon gång då.
- Ja, det hade jag gärna velat! Sa hon och log brett.
Båten stannade och vi var ganska långt bort från land nu. Vi bytte om till badkläder och tog på oss dykarutrustningen. Jag visade Chloé hur hon skulle göra och tecknen som man använde. Snart verkade hon få grepp om hur man gjorde och vi hoppade i vattnet. Under vattnet var det som en helt annan värld. Färgglada fiskar simmade rofyllt runt bland de vackra korallerna. Sandbotten var fylld med en massa snäckor i olika storlekar. Jag såg en stor vattensköldpadda simma förbi och pekade på den för att visa Chloé. Hon fick syn på den och såg fascinerad ut. Wow vad söt hon var! Hon såg ut som ett litet barn när hon simmade runt bland fiskarna med stora nyfikna ögon. Men när jag tittade på hennes kropp påmindes jag om att hon inte var ett litet barn längre… Jag simmade närmare henne och hon vände sig mot mig. Jag tecknade åt henne att hon skulle ta av sig andningsmasken och hon gjorde som jag visade. Jag tog hennes ansikte i mina händer och våra läppar möttes. Hon kysste mig ivrigt och jag njöt av att få ha hennes mjuka härliga läppar mot mina igen. Efter ett tag var vi tyvärr tvungna att sluta för att hämta luft. Vi simmade upp till ytan och tog ett djupt andetag.
Vi simmade en stund till och tittade på alla fiskarna.
Plötsligt fick jag en obehaglig känsla av att någon
tittade på mig. Jag vände mig om och såg varelsen
simma emot mig. En haj!
Jag tog Chloés hand och såg på hennes
ansiktsuttryck att hon också hade sett den.
Vi fick båda panik och simmade det snabbaste vi
kunde tillbaka till båten. Det dröjde inte länge tills
vi äntligen var uppe i båten och i säkerhet.
Vi stod en stund och skakade medan vi hörde
någon som skrattade åt oss. Vi vände oss om och
såg Ryan som fortfarande låg kvar i vattnet och skrattade så att han grät.
- Ryan, skynda dig! Ropade jag och Chloé samtidigt.
- Haha lugna er, sa Ryan.
- Men såg du inte hajen! Utbrast jag förskräckt
- Jo det gjorde jag Justin, sa Ryan som fortsatte att skratta. Men den är inte farlig! Det finns inga farliga hajar här!
Både jag och Chloé tittade på honom och såg förvånade ut.
- Men ni skulle ha sett er själva! Det såg ut som om ni skulle kissa på er! Garvade Ryan.
Jag och Chloé tittade på varandra och brast ut i skratt.
- Herregud, sa Chloé mellan skrattattackerna. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv!
- Haha inte jag heller… jo förresten! När jag inte hittade dig på flygplatsen och trodde att jag aldrig skulle få se dig igen…
- Naaw vad söt du är! Sa hon och kysste mig.
Vi kysstes en stund men avbröts av att någon harklade sig bakom oss.
- Hallå skaffa ett hotellrum hörni, retades Ryan.
Jag blängde åt honom, lite sur över att han avbröt ett så mysigt ögonblick.
- Förlåt, sa Ryan som tydligen hade märkt att jag var lite sur. Men Kenny undrade om ni var redo att åka?
- Visst, sa jag och tog Chloés hand. Vi satte oss och tittade på solnedgången medan vi åkte hem.
När vi kom fram tog jag Chloé till en restaurang vid stranden där jag hade bokat bord. En servitör visade oss till våra platser och vi satte och ner och beställde. Vi var nästan helt ensamma på restaurangen och det var väldigt mysigt. Vi satt och pratade medan vi åt jättegod mat och jag kände mig så avslappnad och mig själv med henne.
När vi hade ätit klart tog vi en promenad längs vattnet. Jag höll om hennes midja och kysste henne. Hon besvarade kyssen och den blev mer och mer passionerad. Jag förde min hand ner mot hennes rumpa, när jag plötsligt hörde hur det prasslade till i buskarna bakom oss. Jag vände mig om och släppte henne.
- Jäklar!
- Vad är det? Frågade hon oroligt.
- Paparazzi… var de tvungna att förstöra denna perfekta dag?!
9.
Jag höll om hennes midja och kysste henne. Hon besvarade kyssen och den blev mer och mer passionerad. Jag förde min hand ner mot hennes rumpa, när jag plötsligt hörde hur det prasslade till i buskarna bakom oss. Jag vände mig om och släppte henne.
- Jäklar!
- Vad är det? Frågade hon oroligt.
- Paparazzi… var de tvungna att förstöra denna perfekta dag?!
Chloé:
- Tror du att han fick några bilder? Frågade jag när vi kom tillbaka till mitt hotell.
- Jag vet inte hur länge han var där…men förmodligen, sa Justin och suckade.
- Chloé, du måste förstå att det inte är så att jag inte vill visa mig med dig… Jag hade gärna visat upp dig inför hela världen, nej förresten, kanske inte för alla… tänk om någon kille skulle sno dig! Det skulle jag inte gå med på! Skrattade han. Men sen blev han allvarlig igen. Det är bara det, att så fort paparazzi får reda om dig kommer du inte att få en enda stund för dig själv, som inte är dokumenterad av en massa bilder som sen kommer hamna i skvallertidningarna. Jag vill bara att du ska veta det om vi skulle bli tillsammans…
Det ända jag hörde av det han sa var ”om vi skulle bli tillsammans…”. Han hade tänkt på att bli tillsammans med mig! Redan! Justin Bieber, min pojkvän… Jag kunde inte släppa tanken. Jag försökte dölja mitt leende, vilket inte var så lätt, eftersom det kändes som om jag höll på att spricka av lycka. Jag kom inte på något att säga, så jag nickade bara och kramade honom sen.
Ibland önskar jag att du inte vore så känd, sa jag, lite halvt på skämt, och suckade. Fast jag visste att det låg mycket sanning i det jag sa. Det hade varit på många sätt och vis mycket enklare om han inte hade varit så känd och ständigt vara omringad av fans och paparazzi. Tänk, då hade vi kanske redan varit tillsammans! Men jag är ändå glad för hans skull. Han har en enorm talang och det vore synd att låta den gå till spillo. Fast jag måste erkänna att jag hade velat ha honom för mig själv. Så fort jag tänkte tanken skakade jag bort den. Jag var alldeles för egoistisk.
Vi sade god natt och jag gick upp till mitt rum där mamma och pappa väntade. De satt ute på balkongen och pratade. Jag bytte snabbt om till pyjamas och gick sedan ut till dem.
- Hej gumman! Hur har du haft det? Vad gjorde ni? Frågade mamma och kramade om mig.
- Jag har haft det hur kul som helst! Först åkte vi ut med en båt och dök. Vi såg en massa fiskar och koraller och en jättestor sköldpadda och en haj till och med! Jag och Justin blev jätterädda men sen sa Ryan att den inte var farlig. När vi kom tillbaks så åt vi middag på en mysig restaurang vid stranden.
- Det låter som du har haft en rolig dag då, sa pappa och log. Jag ser fram emot att träffa… vad hette han nu igen? Justin?… imorgon. Han verkar vara en väldigt snäll kille.
- Ja det är han, instämde jag. Men jag tror att jag ska gå och lägga mig nu. Jag är verkligen trött, sa jag och gäspade.
- God natt älskning, sa mamma och jag kramade dem båda innan jag gick in till badrummet för att borsta tänderna.
Jag tittade på min mobil innan jag lade mig och såg att jag hade fått ett nytt meddelande från Justin.
Tack för en underbar dag! Längtar tills jag får träffa dig imorgon. God natt sötnos, dröm sött!
Jag log för mig själv och skrev tillbaka.
Tack själv, jag hade verkligen jättekul! God natt, puss<3
Jag satte min mobil i laddaren och lade mig sedan på sängen och somnade så fort jag lade huvudet på kudden. Under natten drömde jag om Justin och om vad vi hade gjort på dagen, dykningen och om hajen. Sen ändrades drömmen och nu stod jag och Justin i mitten, omringade av en massa paparazzi. Jag blev bländad av alla blixtrar från kamerorna och de ropade på oss. Justin, Chloé, kolla hit! Justin! Chloé! Chloeeeeé! Men nu var det någon annan som ropade mig på, mamma…
Jag satte mig upp med ett ryck om märkte att jag var helt genomsvettig.
- Chloé! Åh är du vaken nu gumman? Du såg så orolig ut när du sov.
- Ja jag tror jag drömde en mardröm, sa jag yrvaket och gnuggade mig i ögonen.
- Usch då! Men skynda dig nu och hoppa i duschen! Vi ska åka iväg om en timme och du måste hinna äta en rejäl frukost innan vi åker.
Jag tog en snabb dusch och vaknade till av det kalla vattnet. Sen bytte jag om till ett par jeansshorts och en rosa T-shirt.
Till frukost beställde jag pannkakor
med jordgubbar och socker, ett glas
apelsinjuice och en fruktsallad.
När jag hade ätit upp var jag så
mätt att jag knappt kunde resa mig
och kände mig verkligen inte i form
för att ställa mig på en surfingbräda!
En halvtimma senare satt vi i bilen
på väg till stranden där vi skulle
surfa. Justin skulle möta oss där,
han var på en intervju innan, fast
det visste ju såklart inte mamma
och pappa. När vi var framme hoppade
jag ur bilen och såg att Justin redan var
här. Jag gick fram till honom och strax
efter mig kom mamma och pappa. Han
kramade mig lätt och viskade i mitt höra:
- Hej snygging! Sen vände han sig mot
mina föräldrar.
- Mamma och pappa, började jag, det här är Justin.
Justin tog av sig sina solglasögon och log mot dem.
10.
När vi var framme hoppade jag ur bilen och såg att Justin redan var här. Jag gick fram till honom och strax efter mig kom mamma och pappa. Han kramade mig lätt och viskade i mitt höra:
- Hej snygging! Sen vände han sig mot
mina föräldrar.
- Mamma och pappa, började jag, det här är Justin.
Justin tog av sig sina solglasögon och log mot dem.
- Men, du är ju..? Hur? Varför….? Du är ju Justin Bieber! Fick mamma ur sig till slut, och såg helt chockad ut. Pappa bara stod där och det såg som hans ögon skulle poppa ut ur huvudet.
- Haha ja det är jag, skrattade Justin.
- Men varför berättade du inte vem det var? Frågade pappa och vände sig mot mig.
- Jag sa ju att han hette Justin, sa jag och ryckte på axlarna. Trodde inte att efternamnet var så viktigt, sa jag sen och skrattade.
Mamma, pappa och Justin skrattade och Justin räckte fram handen och skakade händerna med båda två.
- Trevligt att träffa er, herr och fru…? Justin såg lite fundersam och försökte komma ihåg vad jag hette i efternamn. Men jag tror inte att jag hade berättat det.
- Johnson, sa pappa och log. Men snälla, kalla mig Jacob.
- Så vad säger ni? Ska vi lära oss surfa nu eller? Sa jag ivrigt.
De andra höll med och vi gick ner till vattnet. Där träffade vi instruktören som skulle lära oss. Han hade på sig en våtdräkt och bredvid honom låg 4 surfingbrädor. Han började med att visa hur man paddlade och ställde sig upp på brädan. Vi låg ner på stranden och när han ropade hoppade alla upp på brädan och ställde sig med benen brett isär. Det var svårt i början men efter ett tag började vi få kläm på hur man gjorde. Nu var det bara att göra samma sak när man var i vattnet också. Vi höll på i flera timmar. Först började vi med att paddla med armarna och låg på brädan. Sen var det dags att prova att stå upp. Justin klarade det nästan på första försöket, så typisk honom.
- Hur går det shawty? Frågade han och skrattade åt mig varje gång jag ramlade.
Jag blev lite irriterad. Hur svårt kunde det vara egentligen? Om Justin klarade det borde jag också göra det. Allt jag behövde göra var att ställa mig på brädan när vågen kom. Jag låg och väntade och såg en stor våg komma emot mig. Nu gäller det! Tänkte jag. Jag gjorde som instruktören hade lärt mig och någon sekund senare var jag uppe på brädan. Det var en sådan häftig känsla!
Jag surfade på vågen och hörde hur dem andra hejade på mig.
- Wohoo! Snyggt Chloé! ropade Justin och såg glad ut.
Efter ett tag ramlade jag men det gjorde inget. Jag hade klarat det! Justin simmade bort till mig och pussade mig på munnen. Jag pussade honom snabbt tillbaka men drog mig undan.
- Justin! Tänk om mamma och pappa ser oss...
- Och? Jag bryr mig inte om dem ser oss. Jag bryr mig faktiskt inte om någon ser oss, allt jag vill är att vara med dig... sa han och log.
- Naaw vad söt du är! sa jag. Men när han försökte pussa mig drog jag mig bort igen.
- Men du kanske inte vill bli sedd med mig? Sa han och såg ledsen ut.
- Nej, det är inte det! Försäkrade jag. Jag vill bara inte gå för fort fram...
- Okej som du vill shawty! Sa han och såg gladare ut. Jag såg hur det glimtade till i hans ögon. Men du verkade inte som om du ville ta det så lugnt när vi var på stranden i förrgår, sa han och blinkade. Jag bara skrattade och slog till honom lite lätt på skoj.
- Aaaaj! skrek Justin och låtsades få ont.
- Oj förlåt! Slog jag dig? frågade jag ironiskt.
- Jaa! Nu måste du pussa mig så att det går över, sa han och gav mig en hundvalpsblick.
- Nehe du! Skrattade jag och skakade på huvudet.
Han gick närmare mig och viskade i mitt öra:
- Då vet jag någon som är skyldig mig mååååånga kyssar när vi är ensamma. Sen vände han sig om och gick tillbaka till dem andra.
Jag visste inte vad jag skulle säga och tittade bara efter honom. Han vände sig om mot mig igen och blinkade. Jag skrattade och gav honom en ”det kan du glömma”-blick. Jag lade mig på brädan igen och väntade på att en våg skulle komma och lyfta upp mig. När det var dags hoppade jag upp på brädan och klarade det även denna gången. Överlycklig vinkade jag till dem andra. Plötsligt vickade brädan till och jag kände hur jag började tappa balansen. Rätt som det var ramlade jag i vattnet och slog brädan i huvudet. Sen blev allting plötsligt svart...
11.
När det var dags hoppade jag upp på brädan och klarade det även denna gången. Överlycklig vinkade jag till dem andra. Plötsligt vickade brädan till och jag kände hur jag började tappa balansen. Rätt som det var ramlade jag i vattnet och slog brädan i huvudet. Sen blev allting plötsligt svart...
Justin:
Allting hände så fort. Ena sekunden stod hon upp på brädan och vinkade och såg glad ut, och i nästa sekund låg hon i vattnet, medvetslös… Jag skrek till och sprang det snabbaste jag kunde ner i vattnet och simmade fram till henne. Vågorna hade blivit större nu och det kändes som om jag inte kom någon vart. Med mina sista krafter tog jag några rejäla simtag och kom fram till brädan. Men var var Chloé? Jag tittade mig panikslaget om, men såg henne ingenstans. Plötsligt såg jag lite blont hår en bit ifrån mig och skyndade mig fram dit. Jag tog ett djupt andetag och dök ner under vattnet. Jag simmade till henne och tog tag i hennes midja och drog med mig henne upp. Hon var helt blek i ansiktet, det såg nästan ut som att hon var död. Men när jag såg att hennes bröst höjdes och sänktes lugnade jag ner mig en aning. Jag skrek åt dem andra på stranden att dem skulle hjälpa till, men det stod ingen på stranden. Var är dem? Tänkte jag och blev ännu mer orolig. Jag visste inte om jag skulle klara av att simma in med henne till land. Men det var mitt ända val.
Precis när jag hade börjat simma med Chloé i min famn hörde jag en båt närma sig. Det var en av de snabba livräddningsbåtarna som brukade ligga vid stranden och i den satt Chloés mamma och pappa och instruktören som körde båten. Han sträckte fram handen och vi hjälptes åt att få upp Chloé ombord. Sen kravlade jag mig upp i båten och vi åkte snabbt in till land. Jag såg hur Chloés föräldrar grät och hennes mamma höll om henne. Jag kunde inte slita blicken från Chloés ansikte. Hon såg så blek och hjälplös ut och i pannan där bräden hade träffat henne hade hon ett ganska stort sår som blödde. Det dröjde inte länge tills vi kom fram till stranden och Chloés pappa bar upp henne på land. Vi lade henne försiktigt ner på stranden.
- Hur allvarligt tror ni det är? Frågade jag dem andra med en skakig röst.
- Jag tror inte att det är så farligt, svarade instruktören efter att ha undersökt henne. Hon har bara svimmat och såret är som tur är inte så djupt.
De ringde en läkare som fanns på plats bara några minuter senare. Han plåstrade om hennes sår och försökte hälla i henne lite vatten i munnen. Jag kände hur gråten var allt närmare nu och till slut kunde jag inte hålla mig. Jag kände tårarna falla ner för mina kinder. Jag var så rädd att hon hade blivit skadad. Tänk om hon inte vaknade upp?
Chloé:
Jag hörde en massa röster runt omkring mig.
- Det är mitt fel! Hörde jag pappa säga. Jag skulle aldrig komma med detta dumma förslaget!
- Nej Jacob, det är inte ditt fel, hörde jag en annan röst, mammas. Det var en olycka! Det spelar ingen roll vems fel det var, det viktigaste är att hon inte är skadad.
Skadad? Tänkte jag… Var det mig de pratade om? Vad hade hänt egentligen? Det ända jag mindes var att jag stod på brädan och i nästa sekund blev allting bara svart. Jag öppnade ögonen och försökte resa mig upp, men det gjorde alldeles för ont. Hela huvudet skakade och jag höll handen på pannan och kände att jag var omplåstrad. Sen såg jag Justin. Han grät.
12.
Skadad? Tänkte jag… Var det mig de pratade om? Vad hade hänt egentligen? Det ända jag mindes var att jag stod på bräden och i nästa sekund blev allting bara svart. Jag öppnade ögonen och försökte resa mig upp, men det gjorde alldeles för ont. Hela huvudet skakade och jag höll handen på pannan och kände att jag var omplåstrad. Sen såg jag Justin. Han grät.
Chloé:
- Justin… viskade jag svagt. Han titta upp och såg att jag hade vaknat.
- Åh, Chloé du är vaken! Utbrast han och kramade om mig hårt.
- Aj! Sa jag.
- Åh förlåt! Har du ont? Jag var så orolig. Jag trodde att du aldrig skulle vakna.
Nu stod även mamma, pappa, surfinstruktören och en annan man, som jag snart förstod var en läkare, runt omkring mig.
- Min älskade Chloé, hur mår du hjärtat? Frågade mamma oroligt och jag såg att hon hade gråtit, för hennes ögon var alldeles röda och svullna.
- Jag mår bra, försäkrade jag. Känner mig bara lite svag och har väldigt ont i huvudet.
- Det är inte så konstigt, du har ett ganska rejält sår i pannan gumman. Brädan träffade dig hårt.
- Hur länge var jag medvetslös? Frågade jag.
- I en evighet! Utbrast Justin, som hade suttit tyst ett tag.
- Nej snarare än timma, sa pappa och skrattade lite.
- Men det kändes som en evighet, sköt Justin in.
Jag log mot honom.
- Den här unge mannen räddade ditt liv, sa pappa och lade armen om Justins axlar.
- Är det sant Justin? Frågade jag chockat.
- Äsch, sa Justin blygt och kollade ner i marken. Räddade dig vet jag väl inte, jag var bara först där…
- Nej, Justin. Vem som helst hade inte orkat simma ut i dem där vågorna och dragit upp henne och sedan hjälpt upp henne i båten. Det var väldigt modigt gjort. Tack Justin, för att du räddade vår dotter! Sa pappa och såg stolt ut.
- Åh kom hit min räddare, sa jag och pussade honom på kinden. Han log lite generat.
Jag var tvungen att ligga kvar ett tag, så att jag inte skulle svimma igen. Mamma och pappa tog en kort promenad längs vattnet för att lugna ner sig lite, men Justin lämnade inte min sida.
- Justin, du måste inte stanna här, jag klarar mig! Ska du inte åka hem nu? Pattie är säkert orolig och undrar var du är.
- Nej jag stannar här. Jag ringde henne och berättade vad som hade hänt, och hon blev väldigt upprörd, och sa åt mig att stanna hos dig tills du mår bra. Och det tänker jag göra! Sa han bestämt.
- Men jag mår bra. Du kan i alla fall gå och ta något att äta? Du måste vara utsvulten!
- Nej jag klarar mig. Jag stannar här hos dig. Jag vill inte att någonting ska hända dig igen! Protesterade Justin. Förstår du hur orolig jag var Chloé?
- Mm… jag antar att jag hade varit lika orolig om samma sak hade hänt dig. Och tack Justin, för att du räddade mig!
- Så klart shawty! Jag gör vad som helst för dig!
Jag kramade om honom och kysste honom lätt på läpparna.
- Men Chloé! Akta så att inte dina föräldrar ser oss, sa han och låtsades vara allvarlig.
- Haha ja, det hade ju varit katastrof, skrattade jag och kysste honom igen.
Efter en timma började jag känna mig piggare och reste mig försiktigt upp. Vi gick mot bilen och Justin hjälpte mig till sätet och tog på mig säkerhetsbältet.
- Justin, jag tror jag klarar det själv, sa jag och skrattade.
- Men det tror inte jag! Sa han och satte sig bredvid mig och stängde dörren.
- Men din bil då?
- Bry dig inte om den! Den hämtar Kenny eller någon lite senare, sa han och log.
- Kändisar, fnös jag. Såååååå bortskämda!
Han bara skrattade åt mig och han var så glad över att jag mådde bra. Han var så gullig som brydde sig så mycket. Jag började verkligen tycka mer och mer om den här killen…
På vägen hem satt jag och tittade ut genom
fönstret. Jag och Justin höll varandra i
händerna men sade inte så mycket.
Alla var väl ganska chockade och
omtumlade efter vad som hade hänt.
Jag satt och tänkte på vad som hade hänt
under de senaste dagarna. Hur hela mitt liv
hade förändrats sen jag träffade Justin.
Men nu var det inte långt kvar tills jag skulle åka hem. Jag räknade vilken dag det var och insåg att vi skulle åka hem i övermorgon redan! Vad skulle hända när jag åker hem? Kommer jag aldrig att få träffa Justin mer? Jag kände hur tårarna började rinna längs mina kinder. Jag skyndade mig att torka bort dem så att ingen såg att jag grät, men det kom bara mer och mer. Till slut satt jag och hulkade.
- Vad är det Chloé? Varför gråter du? frågade Justin oroligt och kramade mig.
- Nej det är inget, sa jag.
- Har du ont?
- Nej, jag fick nog bara en efterchock, ljög jag.
Vi lämnade av Justin vid hans hotell, eller rättare sagt hus, som han hade hyrt. Jag såg hur svårt han hade att lämna mig, och frågade mig lite tyst när vi sa hejdå om jag ville komma över till honom och äta middag i morgonkväll. Jag svarade självklart ja, det var ju kanske min sista chans att få träffa honom. Men jag nämnde inte det utan sa bara att jag såg fram emot det. Han log ett gulligt leende innan han vände sig om och gick in genom dörren. Pappa startade bilen och så åkte vi tillbaka till hotellet. Jag var inte sugen på mat, utan ville bara gå och lägga mig.
- Älskning, jag vet att du är trött, men vi ville bara berätta en sak först.
- Vadå? Frågade jag, nyfiken som vanligt.
- Jo… din pappa och jag förstod idag hur mycket du tycker om Justin och vi har båda insett att han är en riktigt bra och snäll kille. Så vi har pratat med dina lärare och våra jobb och… har bestämt att vi ska stanna här i 4 dagar längre!
- Vaaaa?! Nästan skrek jag. Jag sprang fram till mamma och pappa och pussade dem. Åh, tacktacktack! Ni är världens bästa föräldrar!
- Och du är världens bästa dotter, sa pappa och log. Jag är så lättad att du mår bra. Och jag såg på Justin hur orolig han var. Du skulle sett honom när han dök i vattnet efter dig. Helt otroligt! Han måste verkligen tycka om dig!
- Ja jag hoppas det, för jag börjar verkligen tycka om honom… Problemet är bara att han är en artist, och har massa konserter och så… så jag vet inte hur det kommer gå sen, sa jag dystert.
- Det löser sig nog, ska du se. Gå och lägg dig nu gumman. Sov så gott!
- Tack pappa, god natt!
Den natten drömde jag om Justin och längtade till vår middag imorgon…
13.
- Och jag såg på Justin hur orolig han var. Du skulle sett honom när han dök i vattnet efter dig. Helt otroligt! Han måste verkligen tycka om dig!
- Ja jag hoppas det, för jag börjar verkligen tycka om honom… Problemet är bara att han är en artist, och har massa konserter och så… så jag vet inte hur det kommer gå sen, sa jag dystert.
- Det löser sig nog, ska du se. Gå och lägg dig nu gumman. Sov så gott!
- Tack pappa, god natt!
Den natten drömde jag om Justin och längtade till vår middag imorgon…
Chloé:
Nästa dag gick fort. Jag sov ändå till halv tolv och vaknade med en rejäl huvudvärk. Efter några tabletter och ett glas vatten blev det bättre. Jag tog en lång skön dusch och låt vattnet bara sira ner i ansiktet. När jag var klar virade jag in mig i en vit handduk och gick ut och satte mig på balkongen. Mamma och pappa hade lämnat en lapp där det stod att dem var nere vid poolen en stund och att jag skulle ringa om det var något. Jag klädde på mig och gick ner till matsalen för att äta lite frukost. Resten av dagen läste jag och försökte hålla mig i skuggan. Det kändes som att jag hade fått lite för mycket sol dem senaste dagarna. På eftermiddagen ringde Justin.
- Hej shawty, hur mår du?
- Hej, jag mår bra. Hade lite ont i huvudet men det har gått över nu.
- Vad bra! Sa han och lät glad. Jo, ikväll, passar det att komma till
mig klockan 6?
Jag tittade på klockan och såg att det bara var en och en halv
timma kvar, men det skulle ju räcka till att göra mig i ordning.
- Ja det blir jättebra!
- Bra, då kommer en bil och hämtar dig strax innan. Puss!
- Okej hejdå, pusspuss!
Så fort jag lade på öppnade jag garderoben för att
bestämma vad jag skulle ha på mig. Jag provade en massa klänningar, men ingen passade bra. Till slut hittade jag en klänning som kändes perfekt. Jag valde mellan högklackat eller ballerina skor. Det fick bli ballerina skor, det var bekvämast. Sen fixade jag håret och sminkade mig och sprutade till sist på lite parfym. Jag tittade på klockan och såg att den bara var halv sex. Jag satte mig vid datorn och loggade in på facebook och twitter. Jag ögnade genom alla nyheter och spärrade plötsligt upp ögonen. Jag måste se i syne! 50 000 nya followers på en dag! Hur kunde det vara möjligt? Tänkte jag förvirrat. Sen hittade jag förklaringen, Justin…
Jag skrattade för mig själv, hans fans gjorde verkligen allt han bad om! Han hade även skrivit för några dagar sen:
Jag tittade på klockan och flög upp från stolen. Bilen som ska hämta mig är här om 1 minut! Jag tittade mig i spegeln en sista gång och tog min mobil i handen. Jag ropade hejdå till mamma och pappa och sprang sedan ner till receptionen. Utanför stod en svart bil och bredvid den stod Kenny och vinkade till mig. Han öppnade bildörren och jag steg in och satte mig i baksätet. Några minuter senare var vi framme. Jag steg ur bilen och knackade på dörren. Dörren öppnades och där stod Justin, lika snygg som vanligt.
- Hej välkommen, log han. Vad fin du är!
- Tack, du med!
Han tog mig i handen och visade runt mig i huset. Det var gigantiskt och inredningen var lyxig. Han tog med mig ut till poolen och där ute hade han dukat ett bord med en massa levande ljus.
- Aaw vad fint du har gjort!
- Tack, sa han lite blygt. Kom nu, innan maten blir kall!
Vi satte oss och åt jättegod mat, som Justin hade låtit sin kock laga.
- Du är verkligen söt ikväll!
- Du har redan sagt det Justin, skrattade jag.
- Haha men det går inte att säga för många gånger!
Vi pratade och skrattade och kunde inte sluta titta varandra i ögonen. Hans vackra ögon och leende fick mig verkligen att smälta. Jag kände mig så avslappnad med Justin. Hur kunde jag ha sådan tur att jag träffade honom? Han tog min hand och gav mig ett gulligt leende. Det kändes som jag var i en film, det var så romantiskt!
14.
Vi pratade och skrattade och kunde inte sluta titta varandra i ögonen. Hans vackra ögon och leende fick mig verkligen att smälta. Jag kände mig så avslappnad med Justin. Hur kunde jag ha sådan tur att jag träffade honom? Han tog min hand och gav mig ett gulligt leende. Det kändes som jag var i en film, det var så romantiskt!
Justin:
Jag kunde inte släppa henne med blicken. Allt med henne var perfekt, både hennes personlighet och utseendet. Men i pannan syntes ärret som hon fick från surfingbrädan igår. Jag tog hennes hand och lutade mig framåt och våra läppar möttes. Hon besvarade kyssen och jag njöt av att känna hennes underbara läppar mot mina. Jag reste mig upp och lade mina händer runt hennes midja, medan jag fortsatte kyssa henne. Jag förde med henne till en solstol och lade mig uppe på henne. Hon drog händerna genom mitt hår och jag kände hur jag ryste i hela kroppen. Jag kysste henne mjukt på halsen och hörde hur hon stönade lågt. Hon tog tag i mig och rullade runt så att jag nu låg underst. Våra tungor möttes och jag ville inte avbryta detta perfekta ögonblicket. Hon var allting jag någonsin drömt om! Plötsligt reste hon sig upp och började långsamt ta av sig klänningen. Jag stirrade på hennes vackra kropp och nu stod hon i bara underkläder. Hon var solbränd efter alla dagar på stranden och det gjorde henne bara ännu snyggare. Hon gick mot poolen och hoppade ner i vattnet.
- Kom! Sa hon tyst och tittade på mig när jag klädde av mig.
Jag drog av mig skjortan och hoppade sedan i vattnet. Jag närmade mig henne, men hon backade och flyttade bara längre ifrån mig. Hon log ett retsamt men flörtigt leende. Jag gjorde ännu ett försök men hon flyttade igen. Sen jagade jag henne i poolen och hon skyndade sig upp på stegen och sprang. Jag sprang efter henne
och det dröjde inte länge innan jag kom ifatt.
Jag lyfte upp henne och bar med henne till jacuzzin
och släppte ner henne i det varma, bubblande vattnet.
Hon tittade på mig och log och jag kysste henne igen.
Chloé:
Han tryckte upp mig mot väggen och kysste mig ner mot halsen. Jag lade mina armar runt hans nacke och blundade. Jag kände hans kropp mot min under vattnet.
Sen avslutade vi kyssen och satt bara och tittade varandra i ögonen. Jag trodde att jag skulle drunkna i hans gyllenbruna ögon. Vi gick upp ur vattnet och virade in oss i handdukar. Han tog med mig in till huset.
- Vad vill du göra? Frågade han och log mot mig.
Det är ju fortfarande några timmar kvar innan du
måste hem. Om du inte hade tänka att sova är? Sa han
flörtigt och jag såg hur det glimtade till i hans ögon.
- Haha ledsen att svika dig, men tyvärr! Även om du just nu är ”den modiga killen som räddade vår älskade dotters liv” för mina föräldrar, så tror jag inte direkt att dem tillåter mig att sova hos en kille som jag bara har känt i en vecka…
- Aj då, sa han besviket. Men det känns som att jag har känt dig så mycket längre!
- Jag vet, instämde jag.
Vi bestämde oss till slut för att se en film. Jag satte mig på bänken i det toppmoderna köket, medan Justin letade bland alla skåp och lådor efter popcornen.
- Går det bra eller som vanligt? Retades jag.
- Ha-ha! Sa han bara och ignorerade min fråga. Sen sken han upp och i ena handen höll han ett paket med micropopcorn.
- Jag hittade dem! Sa han helt överlycklig och stoppade in dem i micron.
- Vad duktig du är älskning, skrattade jag och pussade honom.
- Kom nu, sa han när popcornen var klara.
Han tog min hand och ledde in mig till vardagsrummet.
Jag satte mig i soffan och Justin startade filmen.
Sen satte han sig bredvid mig och lade armen runt mig.
- Om den är läskig så får du gärna hålla mig i handen,
retades han.
- Jag tror att jag överlever, sa jag och himlade i ögonen.
Men vi skulle nog inte vara så kaxiga. Filmen var jätteläskig!
Det handlade om en mördare som smög in i människors hus
och högg av dem huvudet med en yxa. Jag och Justin glömde snabbt av att vara tuffa och satt båda bakom var sin kudde och höll varandra hårt i handen. Musiken ändrades till mörk och läskig, en sån där som finns med i alla skräckfilmer när det händer något läskigt. Precis när mördaren smyger bakom offret och ska hugga av huvudet så hörde vi att dörren öppnades bakom oss. Jag och Justin skrek och hoppade till så att vi ramlade av soffan. När vi försiktigt tittade ovanför soffkanten, beredda på att möta en läskig mördare med en blodig yxa i handen, så såg vi istället en kille som garvade ihjäl sig. Ryan…
- Hahahahahahaha! OMG! Jag trodde att ingenting kunde slå era miner när ni simmade ifrån ”den faaarliga ” hajen, men detta slår allt! Skrattade Ryan och torkade tårarna.
Jag och Justin bara stirrade på honom, fortfarande i chock. Justin pausade filmen.
- Usch, jag vill ändå inte se mer! Sa han och rös till. Det där var ju den värsta filmen jag har sett!
- Jag med! Skrattade jag. Sen vände jag mig mot Ryan.
- Du hade nog inte heller varit så kaxig efter att ha sett det här filmen, sa jag och blängde på honom, som fortfarande skrattade så att han grät.
Han lugnade ner sig lite och fnös åt mig.
- Det är bara ni som är mesiga!
Jag och Justin bara ignorerade honom.
- Vad gör du här förresten? Har du inte hört talas om att knacka eller ringa på dörren? Sa Justin lite irriterat.
- Jag kom bara förbi för att påminna dig om intervjun imorgon.
- Just det ja! Haha och det kunde du inte bara ha ringt eller smsat?
- Nej för då hade jag ju missat era miner! Skrattade Ryan. Sen sa han hejdå och åkte.
Justin:
- Jag kanske också borde åka hem nu, sa Chloé efter att ha tittat på klockan.
- Okej, sa jag och suckade. Men bara om jag får skjutsa dig hem och om vi träffas imorgon igen?
- Avgjort! Sa hon och skrattade.
Vi satte oss i bilen och några minuter senare var vi framme vid hennes hotell.
- Jag önskar att du kunde stanna hos mig! Jag kommer ju drömma mardrömmar ikväll, efter den där filmen!
- Haha jag med, sa Chloé och log. Hon lutade sig fram och kysste mig mjukt.
- Hejdå Justin, tack för ikväll!
- Tack själv… jag älskar dig!
Hon log och vände sig sedan om och gick in till hotellet. Borde jag inte ha sagt det där? Tänkte jag oroligt. Men jag gjorde faktiskt det, älskade henne… Även om vi bara hade känt varandra i en vecka. Jag avbröts i mina tankar av att min mobil plingade till.
Älskar dig med! xx Chloé
15.
- Hejdå Justin, tack för ikväll!
- Tack själv… jag älskar dig!
Hon log och vände sig sedan om och gick in till hotellet. Borde jag inte ha sagt det där? Tänkte jag oroligt. Men jag gjorde faktiskt det, älskade henne… Även om vi bara hade känt varandra i en vecka. Jag avbröts i mina tankar av att min mobil plingade till.
Älskar dig med! xx Chloé
Chloé:
Dagarna gick fort och jag och Justin träffade varandra varje dag. Jag hade lite dåligt samvete eftersom jag knappt hade umgåtts någonting med min familj, men jag tror att de förstod. Plötsligt så var det lördag och imorgon var det dags att åka hem till Sverige. Jag försökte att inte tänka på det, för varje gång tanken slog mig kände jag hur det stack till i hjärtat. Kommer jag aldrig träffa Justin längre? Förmodligen inte… Jag vet att långdistansförhållanden inte brukar fungera, tänk då på att det även är Justin Bieber! Han ska åka på turné om några dagar och ska vara borta i tre månader. Och jag ska vara hemma i Sverige, och gå i skolan som vanligt. Det bästa vore om vi bara glömmer varandra… men det kommer aldrig att gå! Jag kommer aldrig att kunna glömma Justin och dessa dagar som vi har spenderat tillsammans. Detta är absolut mitt livs bästa resa!
Sista kvällen bestämde jag och Justin att vi skulle träffas vid stranden i solnedgången, precis som första kvällen. Vi satt på stranden i flera timmar och bara pratade om allt mellan himmel och jord.
- Jag har en sak till dig… sa Justin och log blygt.
- Vadå? Utbrast jag ivrigt.
Justin började skratta och skakade på huvudet.
- Vadå? Vad är det som är så roligt? Frågade jag.
- Nej, inget. Du är bara så himla söt när du är sådär nyfiken. Sa han och kysste mig på pannan. Sen tog han fram någonting ur bakfickan och gav det till mig. I handen höll han en liten fyrkantig ask.
- Justin, började jag, jag har ju ingenting till dig.
- Öppna bara! Sa han ivrigt.
Jag öppnade asken och inuti låg ett guldhalsband med ett hjärta och en nyckel. I hjärtat stod det inristat: ”the key to my heart”.
Jag visste inte vad jag skulle säga.
- Justin, det är jättefint! Utbrast jag och kastade mig i hans famn.
Men sedan tittade jag upp på honom.
- Men jag kan inte ta emot det här…
- Varför inte? Gillar du det inte?
Frågade han oroligt. Jag visste att jag
skulle ha köpt dem där örhängena istället…
- Sccch! Sa jag och lade ett finger över hans mun.
Det är bara det att… jag har inget att ge tillbaka,
sa jag dystert och tittade ner i marken.
Justin lyfte upp min haka så att han kunde titta in i mina ögon.
- Chloé, jag har redan fått allt jag kan önska mig...
Jag fick träffa dig!
Jag kände hur mina ögon fylldes med tårar.
- Åh Justin! Jag vet inte vad jag ska göra när jag inte kommer att kunna träffa dig längre! Vet du hur mycket jag kommer att sakna dig?!
- Älskning, snälla gråt inte! Sa Justin och höll om mig och kysste min kind. Säg inte sådär, klart vi kommer träffa varandra igen! Det kommer kanske bara dröja ett tag… men jag så fort jag är klar med min turné och när du har sommarlov så lovar jag att ta första bästa flyg till Sverige för att träffa dig.
Jag log och kysste honom.
- Men det är ju ändå inte samma sak, viskade jag. Jag önskar att jag hade kunnat träffa dig varje dag…
- Jag med! Men vi får göra det bästa av saken. Jag lovar att ringa eller smsa dig varje dag. Kan du lova mig bara en sak?
- Vad som helst!
- Glöm aldrig mig…
- Åh det kommer jag aldrig göra! Om det är någon som skulle glömma någon är det väl du! Du kommer ju att åka jorden runt och träffa miljontals människor och en massa söta tjejer och…
Nu var det Justins tur att avbryta mig. Han tog mina kinder i sina händer och kysste mig passionerat.
- Hur ska jag kunna glömma världens vackraste och mest underbara tjej? Viskade han i mitt öra.
Jag log och kände mig alldeles varm inombords.
- Tack Justin, sa jag plötsligt.
- För vadå? Frågade han fundersamt.
- För allt… för att jag fick träffa dig och lära känna dig. Du är… , jag kom inte på rätt ord, så jag kysste honom istället. Han besvarade kyssen och lade händerna om min midja. Jag blundade och glömde bort allt annat runt omkring mig. Det enda jag tänkte på var Justin.
- Jag är…? Sa Justin och flinade när vi hade avslutat kyssen.
- Hm… sa jag och låtsades fundera. En idiot? Njaa, skitstövel kanske? Eller snarare kanske en…
Justin satt och skrattade åt mig.
- Vänta, vänta! Jag tror jag har det! Utbrast jag. Vad sägs som alldeles alldeles underbar?
- Det låter bra tycker jag, skrattade Justin och kysste mig igen.
Gud var jag kommer sakna honom. Hans skratt, hans leende, hans kyssar…
Justin:
Jag kramade om henne en sista gång och viskade i hennes öra.
- Jag älskar dig Chloé, och jag kommer aldrig att glömma dig!
- Jag älskar dig med, sa hon och sedan vände hon sig om och gick. Jag såg hur hon torkade bort en tår som rann ner för hennes kind.
Vad har jag gjort? Tänkte jag. Varför lät jag mig själv falla för den här tjejen? Jag skulle lyssna på Scooter och Usher som rådde mig att hålla mig undan från tjejer. Nu kommer jag ju aldrig kunna släppa tankarna från henne. Hur ska jag kunna sjunga ”That should be me” eller ”One less lonely girl” på scen utan att börja tänka på Chloé? Jag kan bara se framför mig hur jag står där framme på scenen, framför tusentals fans och börjar gråta när jag sjunger…
Men hur kunde jag stå emot den här tjejen? Jag älskar allt med henne. Hennes vackra leende, hennes ljusa lockiga hår, hennes nyfikna ögon när jag ska berätta någon överraskning, hennes härliga skratt när hon berättar något skämt, hennes kropp,
hennes läppar mot mina när vi kysser varandra… Hon är allting jag någonsin hade kunnat drömma om, och nu kommer jag kanske aldrig kunna få chansen att träffa henne igen. Nej, jag måste bara träffa henne igen! På ett eller annat sätt…
Impressum
Tag der Veröffentlichung: 18.05.2011
Alle Rechte vorbehalten
Widmung:
To my biggest idol and inspiration, Justin Bieber